Anna Whitlock – den bråkiga eleven som blev en superpedagog!

Hon anställde sagoförfattaren Elsa Beskow som lärare och fostrade elever som Inga Tidblad, Per Anders Fogelström och Barbro Alving. Men själv var superpedagogen Anna Whitlock allt annat än någon mönsterstudent. Den historiska personen bakom TV-figuren fröken Friman var en briljant bråkstake – inom många områden.

Text: Petter Karlsson
Foto: Arkiv, Wikipedia

Till slut fick omgivningen nog av den bångstyriga flickan.

Stökig, högljudd och rastlös for grosshandlarens yngsta dotter runt i småskolans klassrum och gjorde livet surt för både lärare och kamrater.

Det gick knappt en lektion utan att Anna Whitlock ställde till problem. Andra flickor ryckte hon i flätorna. Pojkarna spöade hon upp.

De tappra fröknarna blev ständigt av-brutna av en liten, uppkäftig, egensinnig dam som vägrade låta sig undervisas och uppfostras, än mindre styras och kuvas.

En pest för skolan, utan tvekan.

Vilket ledde till att föräldrarna till slut tvingades ta sin Anna ur skolan.

Med sämsta betyg i uppförande och ordning skickades hon till ett flickinternat i Västerås, där man sakta lyckades mejsla fram den säregna begåvningen bakom det hårda och oförsonliga skalet.

För visst var flickan konstig till lynnet. Och inte särskilt älskansvärd. Men någonstans djupt där inne kunde man samtidigt skönja ett frö till något mycket större och bättre.

Ja, så här i efterhand kan man kanske se att det var just hennes egen problematiska barndom som lade grunden till ett liv som reformator.

Delvis skyllde hon det på en inkrökt skola, delvis på sin familjesituation:

”Min storasyster Ellen var i hemmet den favoriserade av oss två – hon var söt och nätt samt sedlig. Jag däremot ansågs elak och morsk och kände mig undanskuffad och ofta olycklig.”

Anna Whitlock skulle på sin ålders höst minnas åren före konfirmationen som de mörkaste i sitt liv. Men också som en tid för en helt annan typ av lärdomar än de vi vanligtvis förknippar med skolan.

I 1900-talets början var undervisningen koncentrerad till latin, grammatik, årtal, matematiska formler och – inte minst – kristendom.

Anna Whitlock räknade ut att en elev som gått sex år i en av Stockholms folkskolor hade fått nästan 1 500 lektionstimmar kristendomsundervisning. Däremot blott 700 sammanlagt i historia, naturkunskap och geografi.

Det passade möjligen vissa, men inte alla. Särskilt inte den fritänkande fröken Whitlock, som dels tyckte att religion var en privatsak, dels förstod att hjärnan mådde bra av att syssla med annat än bokstäver och siffror.

Den skola hon senare skulle skapa rymde även obligatorisk syslöjd och träslöjd för både pojkar och flickor.

fa519e70-1844-46ef-8b5b-0605d2880d60.jpgAnna Whitlock var inte bara engagerad inom den pedagogiska verksamheten utan var också en av de ledande aktörerna när det gällde kampen för allmän rösträtt och social rättvisa.

 

Det var vandringar i skog och mark, matlagning, städning, teckning, sexualundervisning, gymnastik, handarbete, köksarbete och studiebesök på museer, bibliotek, gasverk och tryckerier. 

Eleverna planterade frön och följde deras utveckling. Ibland genomfördes ”ätlektioner” där frukt och grönsaker delades ut, beskrevs och åts upp.

I skolan fanns även glaslådor med grodor och ödlor, som barnen fick mata med flugor.

Man tränades också att framträda inför publik och varje termin anordnades en fest där eleverna spelade teater, sjöng och deklamerade.

Anna Whitlock såg sin skola som en experimentskola, där nya idéer skulle prövas. Ämnena historia och geografi skulle till exempel ha tyngdpunkt på ”den menskliga kulturutvecklingen”, inte på kungar eller krig.

Att pappa Gustaf gått i konkurs och familjeekonomin räddats av att mamma Sophie, född Forsgren, istället gjort smarta fastighetsaffärer bidrog säkert till dotterns oräddhet och målmedvetenhet.

Fadern var visserligen en förtjusande sällskapsmänniska som fört många intressanta människor in i hemmet. Men han var ofta sjuk och avled redan när dottern var 18 år.

Anna Whitlock kom istället att växa upp i en miljö präglad av starka kvinnor – där hennes egen mor var den klarast lysande stjärnan.

Med arvet efter maken som grundplåt började Sophie Whitlock att syssla med tomt- och husaffärer. Särskilt ägnade hon sig åt att bygga små, billiga lägenheter till självförsörjande kvinnor med låga inkomster.

Dottern gavs i sin tur möjlighet att plugga på en lärarutbildning. Där träffade hon den tre år äldre Ellen Key – ett möte som bara förstärkte Anna Whitlocks tankar om ökad jämlikhet mellan könen.

Whitlockska_samskolan.jpgLärare och grundare på Whitlockska samskolan.

 

Efter det for hon som privatlärare till Finland. När hon sedan återvände till Stockholm sökte hon till Högre lärarinneseminariet, som kom att fostra bland andra Selma Lagerlöf och Alice Tegnér, och tre år senare gick hon ut med högsta betyg.

Därefter följde ett år som informator hos brukspatron Bengt von Hofsten på Valåsens järnbruk utanför Karlskoga i Värmland. På lördagskvällarna ordnade hon kurser för bruksfolket, höll före-drag i olika ämnen och undervisade i svenska.

Hon lyckades också övertala bönder i trakten att ta emot fattiga Stockholmsbarn under sommaren. På så sätt blev Anna Whitlock en pionjär även inom feriebarnsverksamheten.

När hon därefter ville använda sin del av arvet för att studera utomlands, gav mamma henne fria tyglar.

Efter studier i Schweiz och Italien hamnade Anna Whitlock så småningom i Paris, där hon raskt skaffade sig en tjänst som skribent i Aftonbladet.

Väl hemma igen, nu 27 år gammal, ansåg sig den forna problemeleven redo att starta sin egen flickskola. År 1893 ombildades den till en skola för både pojkar och flickor och Anna Whitlock skulle vara dess självklara nav ända fram till sin död den 16 juni 1930.

Bland eleverna fanns barnen till konstnären Carl Larsson och författaren Hjalmar Söderberg och blivande kändisar som författaren Per Anders Fogelström, konstnären Siri Derkert, skådespelaren Inga Tidblad, bokförläggaren Albert Bonnier, journalisten Barbro Alving och den första kvinnan i en svensk regering, Karin Kock.

Det bisarra är att denna superpedagog och barnens vän själv aldrig riktigt tycks ha nått fram till sina adepter.

Anna Whitlock var fena på att anställa förträffliga lärare, bland andra Elsa Beskow, som kunde utveckla hennes tankar om en friare, roligare och bredare skola. Men när hon själv stod i katedern framstod hon nästan lika tjurig, tung och brysk som när hon själv var elev.

I sin bok Anna Whitlock – reformpedagog och rösträttsledare återger levnadstecknaren Anders Johnson de minnesord som en av eleverna i Anna Whitlocks första elevkull, Johanna Möller, skrivit:

Med adoptivdottern.jpgAnna med fosterdottern Helga.

 

”Det har sagts – och med en viss rätt – att hon ej var barnpsykolog. Hon ägde nog ej den slagruta som finner väg till dolda källsprång i barnasjälen. Hon var för stark, för aktiv. Hon hade stora sympatier och antipatier och blev därför lätt omild i sin dom över naturer, som hon ej förstod. Ingen kunde sörja mer däröver än hon själv. Men där hon förstod, där gav hon rikedom och värme.”

Flera elever har vittnat om att de var rädda för den manhaftiga Anna Whitlock, vilket hon var mycket medveten om och led av.

Detsamma tycks ha gällt männen, som hon aldrig riktigt kom in på livet.

 

Anna Whitlock kom aldrig att gifta sig, men 1886 tog hon emot en fosterdotter. Fickan hette Helga Norling, var fem år och dotter till en arbetare på Liljeholmens stearinfabrik som just mist sin hustru.   

Tillsammans kunde mor och dotter så småningom flytta in i ett nybyggt hus i Djursholm, Villa Glittne, som kom att bli centrum för det nya, radikala Stockholm.

Få platser har varit lika viktiga för den svenska demokratin som Anna Whitlocks vardagsrum, oavsett om det handlar om kvinnans frigörelse, arbetarens rätt eller kooperationens födelse.

Det sistnämnda glimtade inte minst till i den populära TV-serien Fröken Frimans krig, där Sissela Kyle spelade en huvudperson som blott var en lätt förklädd Anna Whitlock.

En stor svensk kvinna och nytänkare, alltså. Vad hon hade tyckt om dagens skola kan vi blott gissa. 

 

FOTNOT: Anna Whitlocks skola levde fram till 1978. Sedan 2018 finns en gymnasieskola i Stockholm som bär hennes namn och har cirka 2 200 elever.