Fram till i mitten av förra århundrandet var hemhjälp en ganska vanlig företeelse i över- och medelklasshem. Det var flickor och kvinnor, ofta outbildade, som tog anställning i familjer och skötte de hushållsgöromål som kunde uppkomma. Städa, laga mat, tvätta, diska – och i förekommande fall barnpassning. Ofta, men inte alltid, bodde de i ett litet rum i bostaden, en så kallad jungfrukammare.
Det var långa arbetsdagar och dåligt betalt. Man var hela i händerna på arbetsgivaren och till skillnad mot resten av arbetsmarknaden hade man inte reglerad arbetstid. 1938 demonstrerade hembiträden i Stockholm för att kräva rätt till åtta timmars arbetsdag. Det skulle dröja över 30 år innan det kravet uppfylldes.
1941 gjorde tidningen Se ett reportage där en fotograf följde hembiträdet Ulla Alm under en arbetsdag...
På helgen kan det bli frukost på sängen för herrskapet. De kan unna sig en sovmorgon då och då - något som är otänkbart för hembiträdet Ulla. Kaffe och smörgåsar smakar mums i sängen - och är det inte en bit vetekrans som döljer sig till efterrätt?
Ett hembiträde är först och främst en tjänarinna som ska utföra de arbetsuppgifter som hon får sig tilldelat - egna initiativ brukar inte uppskattas i de flesta hem. Här går husfrun igenom dagens och de kommande dagarnas arbetsuppgifter med Ulla. Inköpslistan brukar också prickas av - vad behöver inhandlas, egentligen?
Ulla har varit i handelsboden och återkommit med matvaror i en korg. Hon passar också på att rasta herrskapets hundar och ser efter i brevlådan om det kommit någon post. Arbetuppgifterna många och tiden är knapp.
Ett prydligt och välstädat hem är ett tecken på ett duktigt hembiträde och ger en miljö som hemmets ägare stolt kan visa upp för sina gäster. Det gäller att komma åt i varje skrymsle och vrå.
Att tvätta kläder och andra textilier är slitigt innan tvättmaskinerna gör sitt inträde i hemmet. Fukt, kyl och obekväma arbetsställningar sliter hårt på kroppen.
Matlagning är en av dagens viktigaste sysselsättningar. Idag lagar Ulla fläskkotletter som hon steker på den nya elektriska spisen, en modernitet som saknas i många hem.
Ulla rättar till klädseln framför hallspegeln för att se extra prydlig ut innan middagen börjar. Det gäller att undvika orsaker till kritik.
Så var det dags för middag, serverat vid bordet. Man får hoppas att fläskkotletterna smakade bra...
Att sitta och äta med herrskapet är naturligtvis uteslutet. Ulla Alm intar själv en snabb lunch mellan göromålen, sittande vid bordet som har tillhört en gammal trampsymaskin. Här finns inte tid att sitta ner och lata sig.
Ulla har rätt till två lediga kvällar i veckan, onsdagar (lillelördag) och lördag. Då gäller det att förlusta sig efter bästa råd och förmåga. Det brukar bli dans på Nalen, som här. Den här kvällen är det Seymour Österwalls orkester som står för musiken. Det svåraste är att ha ork till att ha riktigt roligt...
Tvättmaskinen och dammsugaren gjorde hembiträdet överflödigt
I början av 1900-talet började termen hembiträde ersätta de tidigare benämningarna jungfru, piga och tjänarinna i svenskan. Vissa hembiträden påbörjade sin tjänst direkt efter avslutad folkskola, mellan 12 och 15 års ålder.
Många hembiträden var endast sällan helt lediga: de undantogs från arbetstidsreglerna och skulle finnas till hands åtminstone under dygnets vakna timmar. År 1939 föreslogs en ledig dag i veckan för hembiträdena och 1944 kom en lag som reglerade arbetsförhållandena, "Hembiträdeslagen" 1971.
När industri och offentlig sektor växte erbjöds lägre utbildade kvinnor fler möjligheter på arbetsmarknaden. Allt färre familjer fick råd att anställa hembiträde, men den övre medelklassen hade oftast hembiträde fram till och med 1940-talet. På 1960-talet kom nya och bättre hushållsapparater, som tvättmaskin, diskmaskin, kylskåp och förbättrade dammsugare, vilket gjorde att husmor själv i fortsättningen utförde de tidigare tunga hushållssysslorna i alltfler hushåll.
Under efterkrigstiden arbetade många tyskfödda kvinnor som hembiträden i Sverige.