Cilla Ingvar: Primadonna med akademiska rötter

Förfäderna hade varit sjöfarare till Grönland. Själv föredrog professorsdottern Cilla Ingvar att kryssa fritt mellan biblioteket och revyscenen. Smartare primadonna har sällan skådats.

Text: Petter Karlsson
Foto: TT, Sjöberg Bild

Att hon då och då kunde plocka fram trumpeten och dra en låt förvånade möjligen vissa.

Å andra sidan var Cilla Ingvar tidigt känd som tjejen med många talanger.

Lika snabb i huvud som käft blev hon framför allt många revymakares favorit. Karl Gerhard, Povel Ramel, Tage Danielsson, Åke Falck, Uno ”Myggan” Ericson – ja, det vimlade av berömda herrar som insåg att den blonda skånskan ägde såväl humor som sångröst och charm.

Dessutom var hon ett bildningsmonster av det mest älskvärda slaget.

Och hon hade att brås på.

EC242629.jpgEn 26-årig Cilla på turné med Povel Ramel 1957.

 

Agnes Cecilia Ingegerd ”Cilla” Henschen Ingvar Edström föddes den 10 april 1931 in i en ätt som aldrig hade satt sitt ljus under några skäppor.

Letar man bakåt i släkthistorien finner man en uppsjö av färgstarka personer som alla hjälpt till att öka kunskapen om människan och hennes villkor.

Här fanns inte minst pappan Sven Ingvar, som varit överläkare på Ramlösa hälsobrunn, författare i Svensk Uppslagsbok och en av tio läkare som 1942 tog tydlig ställning mot nazismen i essä-samlingen Tidsspegel.

Men hit hörde även mamma Ingegerd Henschen-Ingvar, som var konst- och textilhistoriker och disputerade på avhandlingen Tygtryck i Sverige, och brodern David, som blev berömd hjärnforskare och sakkunnig i Fråga Lund.

Morfar Salomon Eberhard Henschen var i sin tur professor i invärtes medicin och konsult vid Lenins sjukbädd 1923.

Morfars far Lars Vilhelm Henschen var vice häradshövding och riksdagsman.

Morfars farfar Wilhelm Peter Henschen var riksdagsman, professor, prost och teolog.

Cilla Invar.jpgCilla älskade att stå på scen –  hon började öva på det redan i skolan.

 

Och på morfars mors sida – med det adliga efternamnet Munck af Rosenschöld – kunde Cilla Ingvar rada upp allt från danska Grönlandsfarare till en rad professorer och ärkebiskopar samt en kyrkoherde i Ljungby, som var omtalad för sina kunskaper i de österländska språken.

Ej att förglömma kusinen Britt G Hallqvist, som blev flitigt publicerad poet, översättare och psalmdiktare.

Allesammans kloka som pudlar – men också med en stark kärlek till livet i alla dess former.

Cilla Ingvar själv var inget undantag.

Med lätthet gled hon igenom hela den obligatoriska skolan, klippte därefter snabbt en fil kand i humanistiska ämnen vid Lunds universitet och skulle resten av sitt liv vara en sorts förnuftets röst i folkkära TV- och radioprogram.   

Däremot var hon kanske den roligaste i hela släkten.

Traditionen tillät inga kvinnor i de klassiska Lundaspex som hade skolat namn som Hasse Alfredson och Stellan Sundahl. Däremot gick det bra i karnevalsrevyerna, där Cilla Ingvar snabbt blev den självklara primadonnan.

Klädd i en vågad utstyrsel, där ena låret blänkte bart, rev hon ner applåder som den danska vampen ”Susie fra København”:

Jeg er fra København

jeg er fra Kongens by

og hvis du lide mig

så kommer jeg til dig

Ännu större jubel rönte sången Får jag bjuda en kola på dej av Lundaprofilen Crüll Fältström (senare sedd som brev-bäraren i Äppelkriget) – en sång som skulle följa henne livet ut.

SC250822.jpgKarl Gerhard var en av dem som såg Cillas talang. Här samlas en del av ensemblen 1961. Från vänster: Cilla Ingvar, Lill Lindfors, Dagmar Olsson, Karl Gerhard, Katie Rolfsen och Birgitta Andersson.

 

Fast då hade hon redan hunnit spela skolteater på Katedralskolan med blivande kändisar som Max von Sydow och Yvonne Lombard.

Där lade Cilla Ingvar grunden till den scensäkerhet som senare skulle få Karl Gerhard att erbjuda henne rollen som primadonna i sin nyårsrevy på Cirkus.

Inget lätt jobb, med tanke på att föregångaren hetat Zarah Leander. Cilla Ingvar ska också ha varit väldigt nervös inför premiären. Men så fort ridån gick upp tog den blonda professorsdottern publiken med storm.

Det har spekulerats i om revykungen blev en sorts fadersgestalt för den unga lundensiskan. 16 år gammal hade Cilla Ingvar fått uppleva sitt livs tragedi när pappa Sven Ingvar dog blott 57 år gammal.

Karl Gerhard såg utan tvekan hennes talang men kanske också hur strålkastarljuset fick osäkerheten att förbytas i scenisk briljans.

Flickebarnets vårdade skånska var också en tillgång, tyckte han. Omsider skulle det finnas barn som blev lite rädda för den starka, mörka rösten, men på scen fungerade den utmärkt. Cilla Ingvar ägde, tack vare den, nästan samma pondus som den fem år äldre kollegan Brita Borg.

Och hördes gjorde Cilla Ingvar – även när hon höll vanlig samtalston.

 

Med sina breda talanger var hon alltid värd att lyssna på, oavsett om hon sjöng kupletter, recenserade böcker eller svarade på läsarnas frågor i Svar idag.

Från 1971 finns exempelvis ett bevarat sommarprat, där hon inledde med att hylla den svenska sommaren och sedan raskt betade av allt från Elsa Beskows sagofigurer till ett möte med Louis Armstrong.

Där sken också hennes medfödda rastlöshet igenom. Hon erkände att hon hade svårt för att ”vänta på hissar i höga hus” och ”försöka lösa upp skosnören på barns blöta gymnastikskor”. 

Allt intresserade henne och inget syntes henne främmande.

Till det hörde att låta sin näsa avgjutas och placera som nummer 13 i Nasoteket – ett typiskt studentikost påhitt som 1986 inrättades av Hasse Alfredson och förvaltas av det så kallade Nasala utskottet.

sdlQI8Ut825GoA-nh.jpgCilla med en annan Lundaprofil, Jan-Öjvind Swahn, under Lunda-karnevalen 1958.

 

Men också att efter Knäppupprevyn Ryck mej i snöret 1964 plötsligt ge upp hela sin scenkarriär för att bilda familj ihop med läkaren Ricardo Engström.

Resultatet blev bland annat tre barn och några barnskivor – Lejonungarna, Nalles poesi och Delfinen på trampolinen – som idag är samlargods.

Men 1978 skedde också en kort comeback när Uno ”Myggan” Ericson fick Cilla Ingvar, nu 47 år, att sjunga Karl Gerhard-kupletter på Lisebergs stora scen.

 

Därefter kunde hennes karaktäristiska stämma höras i allsköns sammanhang i ytterligare 20 år, innan hon drabbades av cancer och tystnade för alltid den 28 juli 1998.

I år skulle Cilla Ingvar ha fyllt 90. Nu får någon annan plocka fram trumpeten och blåsa en välförtjänt fanfar för en primadonna och folkbildare av rang.

 

KG264393.jpgFörutom att sjunga och showa var Cilla inte oäven på trumpet.

 

Cillas släktträd:

Läkare, professorer och en riksdagsman

 

AGNES CECILIA INGEGERD ”CILLA” HENSCHEN INGVAR EDSTRÖM (1931–1998)

Artist, programledare. Född den 10 april 1931 i Lund. Död den 28 juli 1998 i Stockholm.

 

Adam Olof Walter Simon Edström (1962–) 

Son. Bosatt i Stockholm.

 

Sven Gabriel Simon Edström (1966–) 

Son. Bosatt i Stockholm.

 

Ellinor Martina Ingegerd Ingvar-Henschen Schüller (1969–) 

Dotter. Bosatt i Lund.

 

 

noreply@egmont.com_20211015_140649_0001.jpg

Karl David Eberhard Henschen Ingvar (1924–2000) 

Bror. Läkare, hjärnforskare, sakkunnig i Fråga Lund.

 

Britt G Hallqvist (1914–1997)

Kusin. Psalmdiktare, poet, översättare. Född i Umeå. Död i Lund.

 

Ricardo Fredrik Simon Edström (1925–2012)

Make. Läkare. Född i Gijón, Asturias, Spanien.

 

 

Sven_Ingvar.jpg

Sven Ingvar Olsson (1889–1947)

Far. Läkare, professor. Född i Danmark.

 

Ingegerd Ingvar Henschen (1890–1986)

Mor. Konstvetare. Född i Uppsala.

 

 

Salomon_Eberhard_Henschen_(ca._1901).jpg

Salomon Eberhard Henschen (1847–1930)

Morfar. Professor. Född i Uppsala. Gift med Gerda Maria Helena Sandell, född i Målbrötsle, Tuna.

 

Lars Vilhelm Henschen (1805–1885)

Morfars far. Jurist, rådman, riksdagsman. Född i Karlskrona. Gift med Augusta Munck af Rosenschöld (1806–1856).

 

Anders Larsson Sandell (1817–1883)

Mormors far. Född i Stora Bråbo, Kristdala. Gift med Charlotta Aurora Sjögren.

 

Johan Munck af Rosenschöld (1781–1843)

Morfars morfar. Adlad lagman. Född i Lund. Gift med Maria Rebecka Lemchen.

 

Wilhelm Peter Henschen (1766–1816)

Morfars farfar. Prost i Ronneby. Gift med Anna Catharina Abelin.

 

Anna Helena Hörwall (1777–1875)

Mormors mormor. Född i Södra Vi. Död i Östra Eneby prästgård.

 

Salomon Henschen (1709–1796)

Morfars farfars far. Riksdagsman, professor, prost, teolog. Född i Karlshamn. Gift med Anna Christina Trägårdh.

 

Gabriel Henschen (1675–1744)

Morfars farfars farfar. Tullförvaltare i Karlshamn. Född i Jönköping.

 

Andreas Hensiken (1595–1655)

Morfars farfars farfars farfar. Född i Trebbin, Tyskland. Emigrerade till Sverige. Gift med Elisabeth Christiandotter Schröder, med vilken han 1636 fick sonen Anders.

 

Johan Munck (1600-tal)

Klockare i Riseberga, Skåne. Son till den äldste kände svenske förfadern på mammas sida – en dansk sjöfarare som emigrerade till Malmö.