Utedasset - En plats för tankar och hemligheter

Visst kan det kännas charmigt med ett hederligt gammalt utedass där sitsen har nötts av generationers rumpor. I alla fall sommartid. Förr gick man ofta på dass i sällskap för att göra sina behov och det var vanligt att det fanns upp till fem “fjölar” bredvid varandra. Många stora beslut har därmed tagits på Hemlighuset.

Text: Lena Martoglio Bomler
Foto: Foto: Historisk bildbyrå, TT

Vägen till utedass och våra moderna vattenklosetter har varit lång. Före 1800-talet hade de flesta gårdarna bara en stång utomhus på gården där man satte sig när man behövde göra sina behov. Att andra såg vad man höll på med var inget man brydde sig om.

 

utedass3.jpg

Varje gård var tvungen att upplåta plats till dassen. Ute poå landet fanns det länge bara en grop i marken som fylldes när den blev full.
Foto: Historisk Bildbyrå


I det gamla Egypten spelade den personliga hygienen en viktig roll redan för över 5000 år sedan då man hade tillgång till en närliggande “toalett”. Samma gällde i det gamla Rom där det fanns både allmänna och privata vattentoaletter.

På den tiden kunde en allmän vattentoalett bestå av stenplattor placerade så att vatten rann mellan dem. Vid utgrävningar har man funnit både den sorten och att de redan då hade avancerade vatten- och avloppssystem. I och med romarrikets fall försvann både toaletterna och det hygieniska medvetandet.

utedass1.jpg

Ju mer vi är tillsammans... Länge var det vanligt med utedass med flera hål där förtroende kunde utbytas samtidigt som man gjorde det nödvändiga.
Foto: TT Bild



Under medeltiden kunde man med gott samvete göra sina behov på öppen gata utan att genera sig. Folk gjorde ifrån sig i både trappuppgångar och i gathörn. Nattkärlen tömdes rakt ut genom fönstren i förhoppningen att ingen stod under. Sedan överlät man åt regnet att spola bort det hela.

De så kallade “nattstolarna” och inomhustoaletterna som fanns var enbart för de rika och högt uppsatta. Finare damer kunde använda stolar med hål i så att de slapp resa sig från bordet för att uppsöka den “toalett” som fanns att tillgå.

Pigor och tjänare fanns till hands för att ta hand om resultatet. De här stolarna var ofta dekorerade och klädda med vackra tyg som sammet. Vanligt var att narrarna var klädda så att deras kläder skulle matcha toalettstolarnas klädsel.

Med tiden insåg man att ett kärl som placerats under denna specialtillverkade stol med hål kunde vara en riktigt bra idé som underlättade rejält för den som skulle tömma.

När Gustav Vasa kom till makten på 1500-talet tog han, bland mycket annat, även tag i det här problemet. Fastighetsägarna blev nu ansvariga för att toalettavfallet skulle bort från husen och därmed skapades även flera nya jobb.

utedass4.jpg

von Echstedska gården utanför Säffle uppfördes i mitten av 1700-talet. Insidan i huset är rikt utsmyckat och inte heller dasset har lämnats utan försköning. För 100 år sedan fanns det planer på att flytta hela gården - inklusive dasset - till Skansen i Stockholm men gården räddades kvar när den köptes av Värmlands museum 1939.

 

Så kallade husgummor, för på den tiden ansågs det här främst vara ett kvinnogöra, fick i uppdrag att forsla bort avföringen nattetid. En del grävdes ner men det mesta dumpades i de närliggande vattendragen. Samma vattendrag varifrån man tog sitt dricksvatten.

En annan lönsam sysselsättning var att gå runt som en “vandrande toalett”. En så kallad toalettman som gick omkring och hade med sig ett kärl som han erbjöd den nödige att uträtta sina behov i på gatan. Med sig hade han även ett skynke som han kunde hålla upp runt kunden för att erbjuda lite avskildhet.

På landsbygden löste man länge problemet genom att gräva ett hål i marken på gården. När det blev fullt täckte man över det och grävde helt enkelt bara ett nytt. Oftast i närheten av boningshuset så att man inte behövde gå så långt.

Pottor har sett ut på flera olika sätt genom tiderna. Framförallt så har de gjorts i många olika material. Allt från tenn, porslin, koppar, silver eller rent av i guld.

Det var vanligt med ett pottskåp i sovrummet där pottan ställdes efter att man uträttat sina behov.

Nu började man organisera sig på annat sätt mot tidigare och framförallt så försökte man få slut på griseriet på öppen gata. Efter att tidigare rent av ha använt eldstäder som pissoarer även i de finare slotten så lärde man sig nu att blanda latrinet med torvmull och använda som gödsel.

Under flera sekel var det här med dasstömning ett problem i framförallt Stockholm och andra större städer. Först efter mitten av 1800-talet anställdes så kallade latrintömmare. Ett arbete som ingen ville ha då det mesta kring den här hanteringen fortfarande ansågs tabu.

Redan 1820 kom de första vattentoaletterna i England och de spolades då genom att man hällde en hink vatten när man var klar. Sextio år senare kom den första vattentoaletten även till Sverige, I början av 1900-talet satte man in vattentoalett i de fastigheter som då byggdes.

Vattentoaletterna slog igenom i städerna men på landsbygden organiserade man sig fortfarande med tunnor och andra kärl som lätt gick att tömma när de blev fulla istället för de tidigare groparna.

utedass2.jpg

Särskilda latrintömmare dök upp i städerna i mitten av 1800-talet i ett försök att förbättra den bristande hygienen. Denna yrkesgrupp fanns långt in i modern tid - den här bilden är tagen i Malmö 1969.
Foto: Historisk Bildbyrå

 

För att få skydd mot väder och vind började man med tiden bygga väggar och tak och den gamla stången byttes ut mot en bekvämare sittbänk med hål. Ofta med plats för flera personer samtidigt.
Man hade uppfunnit utedasset.

 

Ett hus med många namn

På grund av sin funktion har man länge använt förskönande eller humoristiska benämningar på utetoan. Här är några exempel.

HEMLIGHUSET. syftar på att det är ett plats där hemligheter utbytes i förtrolighet. det har alltså inget att göra med vad som försiggår i övrigt.

DASSET. Termen "dass" kommer från tyskans das Haus, som betyder "huset".

TORRKLOSETT. I motsats till vattenklosett, WC. Användes sällan i dagligt tal men är brukligt på kartor.

LATRIN. Term som används bland annat i militären, på kartor och i samband med restprodukternas hantering; latrintunna.

TUPPEN. Finlandssvensk benämning.

MUGGEN. Stadsslang som för det mesta avser vattenklosett.

BAJAMAJA. Egentligen ett varumärke för en modern flyttbar torrklosett.

TORRTOALETT, MULTOA. Moderna varianter av det gamla torrdasset där avföreingen komposteras direkt i behållaren.

Publicerat