Nästan alla svenskar har släktingar som flyttade till Nordamerika under de stora emigrantåren från mitten av 1800-talet fram till 1920-talet. I de flesta släkter bröts banden med det gamla hemlandet efter någon eller ett par generationer. Amerikabreven slutade komma, minnena vittrade sakta bort.
Men på senare år är det blivit lättare än någonsin förr att ta reda på vad som hände med farfars farfars syskon efter att de vinkat farväl och satt sig på Amerikabåten på väg mot sitt nya liv.
Börja i svenska arkiv
Det första du ska göra är att sammanställa vad du själv eventuellt har hört om emigranter från äldre släktingar. Prata också med andra i släkten. Känner de till några detaljer om emigranterna? Finns det brev och foton sparade?
Med de ledtrådar du samlat är det dags att gå till de svenska arkiven. Börja i kyrkböckerna! På släktforskningssajter som ancestry.se, arkivdigital.se (betaltjänster), Riksarkivets digitala forskarsal sok.riksarkivet.se (gratis) och mormonernas släktforskningssajt familysearch.org (gratis) finns den svenska kyrkobokföringen.
I husförhörs- och utflyttningslängder hittar du uppgifter om vilket datum emigrationen skedde. Mycket är namnindexerat vilket underlättar sökningen.
Emigrationsportalen Emiweb.se (betaltjänst) är en annan bra ingång. Där finns flera olika emigrantdatabaser, som bland annat baseras på kyrkoböckerna och på Statistiska Centralbyråns (SCB) arkiv.
Med datumet för emigrationen kan du gå vidare till passagerarlistorna, som främst finns från 1869 och framåt, då det blev lag på att lämna in förteckningar på tredjeklasspassagerare till poliskammaren i hamnstaden.
De svenska passagerarlistorna är sökbara på Ancestry. Databasen heter Emigranten Populär.
En annan mycket viktig källa är bouppteckningarna. När emigranternas föräldrar hemma i Sverige dog fick ju barnen i Amerika ärva och kan därför vara omnämnda i bouppteckningen tillsammans med viss annan information, exempelvis en adress. Arkiv Digital har fotograferat av en stor del av de svenska bouppteckningarna och håller på att bygga upp ett sökbart personregister över dem på sin betaltjänst.
Ankomsten till Amerika
Mellan 1892 och 1924 anlände de flesta immigranter till Ellis Island utanför New York. Där registrerades de av myndigheterna och dessa passagerarlistor är sökbara gratis på.
Där kan du med hjälp av informationen du hittat i svenska arkiv leta reda på din släkting. När du har hittat personen kan du få fram passagerarlistan i original. Vilken information som skrevs ner har varierat genom åren. Om listan är från 1897 eller senare kan du se namn och adress för den person som din släkting var på väg till. I många släkter var det vanligt att något av de äldre syskonen hade åkt till USA flera år före de andra.
När familjens första emigrant var etablerad i USA stod de ofta som mottagare av yngre syskon, kusiner och syskonbarn i passagerarlistorna. På My Heritage har man förädlat Ellis Island-databasen ett snäpp genom att även indexera namnen på de personer som immigranterna var på väg till samt namnen på närmaste släkting i hemlandet, något som också angavs på passagerarlistorna (från 1907 och framåt).
Ellis Island togs i bruk 1892. Mellan 1855 och våren 1890 kom de flesta immigranter istället till Castle Garden, men en stor del av passarerarlistorna härifrån förstördes i en brand. Under kortare perioder har också Barge Office använts som ankomstplats.
Passagerarlistor innan Ellis Island-epoken kan sökas på castlegarden.org.
De ovan nämnda databaserna är också sammanställda och sökbara med mer avancerade sökalternativ på hemsidan stevemorse.org.
Vart tog de vägen i Amerika?
Nästa steg blir att hitta dina emigranter i de amerikanska folkräkningarna (US Census), som genomfördes vart tionde år från 1790. De är offentliga fram till 1940. Vilka uppgifter som skrevs ner förändrades över tid. Hade dina släktingar ett vanligt namn är informationen du tidigare samlat om ålder, utvandringsår och bostadsort ovärderlig.
Det går att söka fritt i de amerikanska folkräkningarna på findmypast.com och familysearch.org. Även betaltjänster som Ancestry och My Heritage har materialet.
Folkräkningar genomfördes även på delstatsnivå vid andra år än de stora nationella, vilket kan komplettera bilden.
På många ställen etablerades svenskamerikanska församlingar som förde kyrkböcker. Mycket av det materialet finns digitaliserat på Ancestry. Även Arkiv Digital har börjat fotografera svenskamerikanska kyrkböcker.
Svenskar bytte ofta namn efter emigrationen. Larsson kunde bli Lawson, Gustav bli Gus, Nilsson bli Nelson. Detta är ett av de största problemen med svenskamerikansk släktforskning och ibland kan det vara närmast omöjligt att identifiera en person efter namnbytet.
Livet i det nya landet
Det finns flera källor att tillgå för att teckna en rikare bild av emigranternas liv. I Nordamerika utgavs hundratals svenskspråkiga tidningar, såsom Nordstjernan, Vestkusten och Texas-Posten. Ett knappt 30-tal av dem är digitaliserade och sökbara på hemsidan för Minnesota Historical Society, mnhs.org/newspapers/swedishamerican. Sök på dina släktingars namn och se om de har figurerat i spalterna! Även engelskspråkiga amerikanska dagstidningar kan vara värda att leta i, betalsajten newspapers.com är en bra resurs.
Mönstringskorten från första världskriget är värda att kolla upp. Detta är en av mycket få amerikanska källor där hela födelsedatumet finns angivet, vilket kan hjälpa till att belägga identiteten på en person som bytt namn. Korten finns på bland annat Ancestry, My Heritage och Familysearch.
Vill du hitta en bild på din släkting är det i samlingarna av amerikanska passansökningar, som finns på bland andra Familysearch och Ancestry, du ska leta. Många blev nämligen amerikanska medborgare och kunde då ansöka om pass när de skulle ut och resa.
Vilka barn dina emigranter fick kan du utläsa av bland annat folkräkningarna. Om barnen sedan började på high school eller college är chansen stor att de finns med i de årsböcker som amerikanska skolor gav ut. På Ancestry finns 52 miljoner sidor ur årsböcker och namnen på sidorna är sökbara. Ofta finns det bilder och ibland även beskrivningar av eleverna så att du får lära känna dem lite.
Social security death index (SSDI) är en databas med 94 miljoner poster över avlidna personer i USA från 1962 och framåt. Den går att söka i hos bland annat Familysearch, Ancestry och My Heritage. Här kan du bland annat hitta datum och plats för ett dödsfall. Med den informationen kan du leta efter en dödsruna (obituary) i den lokala dagstidningen på till exempel newspapers.com.