Plötsligt var mor och far döda

Två små flickor och en pojke tittar in i kameran. Tre syskon i en välbärgad, beundrad och lycklig Stockholmsfamilj. Framtiden ser ljus ut – men snart ska allt tas ifrån dem.

Text: Johan G Rystad
Foto: Privata bilder

Historien upprepar sig. Det hör man ofta. Att det är sant vet Britta Stenbeck, 74, i Lund.

Britta tycker om att dokumentera. Välfyllda fotoalbum rymmer hennes och familjens historia och i en prydlig, diger bok finns släkten nedtecknad ner till 1700-talet.

I samlingen finns ett foto som fångar betraktarens uppmärksamhet. Det är bilden på syskonen Sten, Anna och Inga Stenbeck. Tre välmående barn med äppelkinder som allvarligt tittar in i kameran. Foto är taget 1911 och fortfarande lever de ett avundsvärt liv i en lycklig och välbärgad Stockholmsfamilj.

Snart ändras bilden totalt.

 

Anna, Sten och lilla Inga Stenbeck 1911. Ännu är det några år kvar till den stora katastrofen.

Beundrad läkare
Far i huset heter Thor Stenbeck och är en av sin tids mest omtalade och beundrade läkare. Redan något år efter att Wilhelm Röntgen presenterat sina upptäckter på 1890-talet tog Tor Stenbeck röntgenstrålningen till Sverige. Snart blev han känd som en stor vetenskapsman med stora visioner för framtiden. Han var en mycket anlitad och uppskattad föreläsare med ett stort antal lärjungar som följde honom i hans gärning varav flera själva blev uppskattade vetenskapliga pionjärer. Han satte stor tilltro till röntgenstrålningens kommande möjligheter för att göra mänskligheten gott och var en av dem som lade stor vinn om att utforska nya användningsområden. Han lyckades med något ingen annan lyckats med tidigare: Att med strålningens hjälp bota en utvecklad hudcancer. När den store Wilhelm Röntgen 1901 som förste man fick motta nobelpriset i fysik var det Thor som tog hand om den vittre kollegan under Stockholmsbesöket.

Tor Stenbeck var alltså på alla sätt en framgångsrik, välbärgad och beundrad man. När han skrev sina artiklar i tidningen räckte det med namnet som underskrift – alla visste vem han var.

– Också familjelivet var lyckligt, intygar barnbarnet Britta (bilden till höger) när vi träffar henne i hennes lägenhet i centrala Lund. Britta är dotter till Inga, den yngsta lilla flickan på fotot här intill.

– Med den tidens mått var han en dessutom väldigt närvarande pappa. Och äktenskapet med hans unga hustru Eva var mycket lyckligt, det vittnade många om.

Men vad var det då som hände som ställde tillvaron helt på ända?

Allt rasade

Våren 1914 blev den så 34-åriga Eva(bilden nedan till höger) åter gravid. Thor, som ju var läkare, menade att hon inte skulle klara ytterligare en förlossning. Dåtidens abortlagstiftning var oresonligt hård – det var helt enkelt en olaglig handling som straffades hårt.

Men som läkare hade Tor kontakter. En kollega lovade att ta hand om saken.

Det gick snett.

– Mormor dog under aborten, berättar Britta nästan exakt 100 år senare. Exakt vad som hände vet jag inte – kanske förblödde hon helt enkelt.

Och från en dag till en annan rasade Thor Stenbecks liv samman. Han lämnades ensam kvar med sina tre barn, 5, 6 och 8 år gamla. Troligen hade han dåligt samvete för sin älskade hustrus död.

– Han fyllde 50 år den 5 juli, någon månad efter Evas död, och valde att fira den med släkt och kollegor som brukligt var. En månad senare tog han sitt liv.

Och kvar fanns tre barn som mist båda sina föräldrar inom loppet av några månader.

– Morfar visste att hans svärmor skulle ta hand om dem och så blev det också. Hon flyttade från sitt hem i Värmland till Stockholm för att se efter sina barnbarn.

Brittas mamma Inga var bara fem år och mindes som vuxen bara brottstycken från sin barndom med föräldrarna. Men en sak som satte outplånliga minnen var lässtunderna med Elsa Beskowböcker. Den traditionen fördes senare vidare i nästa generation.

– Jag kan nästan alla hennes böcker utantill, säger Britta med värme.

Historien upprepas

Och så var det det där med att historien upprepar sig.

– Min mormor var 16 år yngre än sin man. Min mamma var 17 år yngre än min pappa och jag har haft två äktenskap och ett särboförhållande och alla gångerna var det med äldre män.

Också när det gällde Inga, Brittas mamma och den store Thors dotter, skulle likheterna med tidigare generationen bli slående.

– Jag föddes 1940 och sedan fick min mamma två missfall men när jag precis fyllt sju år skulle jag få ett småsyskon. Mamma var 38 år då, pappa 55. Vi bodde i en stor villa i Landvetter utanför Göteborg och vi tog tåget in till Göteborg när det var dags att föda. Jag minns att mamma tittade så länge på mig när vi satt på tåget. ”Varför tittar du på mig hela tiden?”, frågade jag. ”Jag vill komma ihåg hur du ser ut”, svarade hon.

En dotter föddes men mamma Inga dog. Vid 7 års ålder blev Britta moderslös.

– Jag minns begravningen tydligt trots att jag inte var så gammal. Sedan var det bara min syster, jag och min gamla pappa kvar.

– Kanske var det den gemensamma erfarenheten av att mista sin förälder som gjorde att både jag och min mamma drogs till äldre män. Vi sökte väl efter en trygghet som vi förlorat som barn.

Thor Stenbeck med yngsta dottern Inga i början av 1910-talet.