Nu skyddas bastu-kulturen av FN

”Om inte brännvin, tjära och bastu hjälper så leder sjukdomen till döden.” Ja, så lyder ett gammalt finskt ordspråk. Att bli inbjuden till att basta hos någon är ett tecken på förtroende och många viktiga beslut har tagits i en bastu. Nu har FN-organet Unesco uppmärksammat den finska bastu-kulturen som ett kulturavtryck att bevara för framtiden.

Text: Lena Martoglio Bomler
Foto: Getty Images

Enligt finsk tradition bokstavligen föds man i en bastu och dör i en bastu. Kvinnor valde att bli förlösta där eftersom det var enkelt att värma vatten. Bastun användes som tvättstuga och torkrum eller för att röka skinka och konservera mat. Det var heller inte ovanligt att den döde lades och tvättades i bastun före sin begravning.

Ordet sauna, som bastu heter på finska, är en sammanslagning av orden ”savu”, som betyder ’rök’, och ”maja”, som betyder ’stuga’. En rökstuga i ångbadsform, alltså.

Att basta har varit en del av den finska traditionen sedan långt före medeltiden. Troligt är att den urpsrungligen kom till Finland från Sydryssland med nomadfolket skyterna.

Redan de gamla romarna, grekerna, perserna och vikingarna har alla badat bastu i olika former och på olika håll i världen.

De allra första och mest primitiva varianterna var ett utgrävt utrymme i sidan av en kulle vari man placerade uppvärmda stenar i ena hörnet för att kunna njuta av värmen och svettas ordentligt. 

Under järnåldern utvecklades sedan bastun så att man lät bygga ett hus med basturum av timmer där man både bodde och kunde hålla sig ren.

Vikingarna var noga med sin hygien och lördagen var deras tvättdag. Arkeologer har grävt fram rester av sotiga stenar ur en bastu vid en vikingaboplats. Man tror att de tagit med sig bastukulturen hem från Konstantinopel efter att ha härjat där.

Hammam är den turkiska varianten av ångbad och ett slags bastu, vars tradition ursprungligen kommer från antikens Rom.

Ännu kan man höra någon säga att hen svettas som en romare. I det gamla romarriket tog man verkligen badandet på allvar och lät bygga vackra badhus i marmor, så kallade caldarium eller termiska bad, där de hade sina ritualer och både socialiserade och åt i bastun. 

Indianerna badade ”rökbastu” i heta tält.

Även i Sverige har vi anammat traditionen med att bada bastu. Till skillnad från andra länder kallar vi sauna för bastu, som kommer från ordet badstuga.

I samband med att man förbjöd badstugorna i de svenska städerna år 1725 blev även bastubad omodernt. De ansågs vara smittkällor för veneriska sjukdomar, till exempel syfilis, som då var vanligt, inte minst bland aristokratin.

Snart började man förknippa baden med prostitution och sexuella aktiviter. Myndigheterna påstod att bastubad kunde leda till allt från tumörer, kramper och ögonsjukdomar.

Först under 1900-talet blev bastubadande åter populärt i Sverige – men aldrig så populärt som i grannlandet.

Under svenskarnas smutsigaste århundraden fortsatte bastubadandet i Finland som vanligt. Där och i Estland, Ryssland och i nordligaste Sverige har bastun aldrig förknippats med något skamligt utan något som man ägnade sig åt hemma med familj och vänner.

Även om man vanligtvis är naken i en bastu så är det inget märkvärdigt med det. Offentliga bastur är dessutom oftast uppdelade efter kön. Att bli inbjuden till någons bastu visar på förtroende och det anses därför oartigt att tacka nej.

I början av 80-talet blev skådespelaren och utvikningstjejen Christina Lindberg uppmärksammad för sina bastureportage där hon naken intervjuade kända svenska män, som meteorologen John Pohlman, Bert Karlsson, Pugh Rogefeldt och Ricky Bruch. 

Många anser att man får det bästa bastubadandet med vedeldat aggregat. I städerna används i allmänhet eldrivna aggregat. Även gasdrivna aggregat har använts men är numera sällsynta.

I Finland lär det finnas omkring 3,3 miljoner saunor på dryga 5,5 miljoner människor, vilket gör att nästan alla har tillgång till en bastu.

Landets äldsta bastu, Rajaportti i Pispala, byggdes 1906 och är fortfarande i bruk. I regionen runt Tammerfors finns ytterligare över 200 offentliga bastur och staden kallas därför ofta för saunans huvudstad. 

Sauna – det enda finska ordet på engelska

Den finländska bastuns dag firas årligen den andra lördagen i juni. 

Den mest traditionella formen av bastu som använts i Finland är den så kallade rökbastun, savusauna.

I bastun släcker man gärna törsten med vatten, öl eller cider.

Bastun värms med bastuaggregat och den ånga som uppstår då du öser vatten på de heta stenarna.

Värmen i bastun kan regleras och är i allmänhet 75–85 grader. Många väljer att basta varmare. 

Ordet sauna är det enda finska ordet som tagit sig in i det engelska språket.

En bastukvast är en lövruska av björkris från vårtbjörk att piska sig lätt med om kroppen. Ursprungligen var den dåtidens tvål eftersom de basiska ämnena i löven hade egenskaper att lösa upp fett och smuts.

Publicerat