Verkligheten bakom succéserien Fröken Frimans krig

Tv-serien Fröken Frimans krig gjorde succé i julas. Många följde serien men få anade att det fanns en verklighet bakom historien om kvinnorna, som mot alla odds startade sin egen butik och fick kämpa en hård kamp mot både matfusk och manliga makthavare.

Text: Maria Öhrn
Foto: UR BOKEN ”SVENSKA HEM – DEN SANNA HISTORIEN OM FRÖKEN FRIMANS KRIG”, SVT, PRIVAT BILD

Den 8 november 1905 öppnade under stort tumult en liten matbutik vid Stureplan i Stockholm. Den startades i protest mot livmedelshandelns snusk och lurendrejeri och ägdes av sina kvinnliga medlemmar. Endast kvinnor fick handla i den.

Matfusket var utbrett i Stockholm vid förra sekelskiftet. Många av landets kreatursbesättningar var smittade av tuberkulos, spädbarn dog i diarréer, på torgen såldes mjölk intill stånd med blodigt kött, strösocker drygades ut med gips och krita – överallt sprang råttorna omkring.

Skolpionjären och kvinnosakskämpen Anna Whitlock hade just kommit tillbaka från en resa till England. Det var på modet att åka till England och ta del av nya idéer i sociala frågor. Anna hade gjort flera resor till England. På denna resa var mötet med den engelska kooperationen det verkligt nya och inspirerande. Tillsammans med en väninna hade Anna tagit tåget till Manchester och den lilla staden Rochdale, där kooperationen uppstod på 1840-talet, i form av fattiga textilarbeterskor som gick ihop för att göra gemensamma inköp.

Med dessa idéer i bagaget kom Anna tillbaka till sin hemstad, uppfylld av tanken om vilken kraft det fanns i kooperationen. Vore inte detta något för kvinnor? En inköpsförening. Anna som var van att sätta igång projekt både när det gäller sociala och politiska frågor, trädde till verket.

Bra mat, drägliga arbetsförhållande för personalen och en ljus och hemtrevlig inredning var några av grundidéerna i föreningen Svenska hems affärskoncept.

Annas vision

En novemberkväll 1904 samlades en grupp kvinnor hemma i Anna Whitlocks villa på Djursholm. Anna målade upp sin vision där kvinnor från alla samhällsklasser skulle kunna ge sina barn hälsosam mat genom en gemensam inköpsförening. Anna tänkte sig en start där varje andel kostade 20 kronor, hon visste att det var mycket pengar för en kontorist eller ett bodbiträde som hade 60 kronor i månadslön, därför fick medelklassen gå före så att föreningen kom igång. Några möten senare var föreningen ett faktum. Diskussionerna kring om också män skulle kunna vara medlemmar gick höga men till slut enades man om en ren kvinnoförening under namnet – Kvinnornas andelsförening Svenska hem. Det första målet var att hitta 50 kvinnor som kunde tänka sig att gå in med tio andelar och alltså betala 200 kronor vardera. Det skulle ge ett startkapital på 10 000 kronor. När företaget lämnade överskott skulle det delas mellan medlemmarna beroende på hur mycket var och en handlat under året.

I november året därpå öppnade den första butiken på Jakobsbergsgatan i centrala Stockholm. Intresset var från början mycket stort och invigningsdagen blev en succé – köerna var långa av förväntansfulla kunder utanför butiken. I Svenska hem skulle medlemmarna kunna lita på maten. Det skulle säljas goda varor till rimliga priser.

Hårt motstånd

Redan innan butiken hade öppnats stötte kvinnorna dock på hårt motstånd. Stockholms övriga handlare, vilka främst var män, såg inte med blida ögon på den planerade nya kooperativa butiken och Stockholms specerihandlarförening krävde av sina leverantörer att de inte skulle leverera till ”dessa förskräckliga kvinnor”.

Detta ställde till stora problem för den nystartade föreningen som fick lägga ner mycket tid och arbete på att hitta leverantörer utanför Stockholm samt även utomlands. Händelserna framkallade också häftiga debatter i Stockholms dagstidningar.

Men Svenska hems nya butik blev snabbt en succé och redan i september 1906 öppnade kvinnorna sin andra butik på Karlbergsgatan i Vasastan. Affärerna fortsatte gå lysande och Anna Whitlock lämnade efter några år över till nya krafter. Ina Almén som först blev övertalad att ta posten som kassaförvaltare var sedan under många år föreningens vd. Det var också den konstnärliga Ina som utformade Svenska Hems symbol – en blomkrans med ett S som slingrar sig runt ett H.

Inte bara mat

Svenska Hem var inte bara mat. En strävan var också att lära ut samarbete och goda vanor och att sprida kooperationens idé. Anna Whitlock var en stor förespråkare för att de skulle bedriva upplysningsarbete genom att skriva i tidningar och ordna föredrag, kurser och samkväm. Det var ytterligare ett litet steg på vägen som skulle leda till att kvinnan tog sin plats i samhället.

Kvinnorna blev pionjärer i svensk konsumentupplysning. Redan från starten hade medlemmarna fått prislistor och information om nya varor. Från mars 1909 hade detta prishäfte blivit en liten behändig tidning i fickformat på 60 sidor kallad Meddelande från Svenska hem. Tidningen innehöll också tips, kåserier, insändare och reportage och debattartiklar från professionella journalister – vilket kom att bli Sveriges första konsumenttidning – dåtidens Råd och Rön.

Att de anställda trivdes och mådde bra var lika viktigt för Svenska Hems framgång som att varorna höll en hög kvalité. Arbetstiden var nio timmar om dagen, med ledighet en eftermiddag i veckan och lediga söndagar. Middagsrasten var en och en halv timme lång. Butikerna hade öppet från klockan åtta till sju på kvällen – många privata handlare stängde inte förrän klockan åtta.

Vid årsskiftet 1913 var Svenska hem den största konsumtionsföreningen i Stockholm med en omsättning på drygt 600 000 kronor och över 2 500 medlemmar.

Väggarna är turkosblå och inredningen är vit i den nya butiken Svenska hems egna kocept. En spiraltrappa leder upp till en läktare med ett litet bibliotek.

Krigsutbrottet

Första världskrigets utbrott sommaren 1914 kom som för många andra även att ändra förutsättningarna för Svenska hem även om föreningen bestämde sig för att inte höja priserna som så många andra affärsidkare gjorde. Nya medlemmar fortsatte att strömma till men man låg lågt med nysatsningar.

Parallellt med kvinnokooperationen växte även en annan kooperation fram. 1915 finns ett femtontal konsumtionsföreningar i Stockholmsområdet. De flesta var mycket små, bara en var nästan lika stor som Svenska hem, det är Kooperativa föreingen Thule, vars starke man Albin Johansson hyste allvarliga planer på ett samarbete med kvinnorna i Svenska hem. Den första framstöten misslyckades men Albin Johansson gav inte upp.

Kvinnorna stretade från början emot men meningsskiljaktigheter inom ledningen öppnade vägen för Albin Johansson

Inför tioårsjubileumet i november 1915 framställs Svenska hem som ett enastående framgångsrikt företag med sina fem utmärkta butiker och sin stora medlemkrets – men verksamheten bedrivs på osäker grund, kriget ställer till problem och svårigheterna hopar sig.

Julen 1915 visade försäljningssiffrorna det många befarat. NK:s nya delikatessavdelning hade tagit kunder från Svenska hem. Tre av butikerna fortsatte att minska sin försäljning. Många frågade sig om föreningens priser låg för högt.

Ensam kamp

Anna Whitlock kämpade en alltmer ensam kamp för att Svenska hem fortfarande skulle vara kvinnornas eget företag. Hennes medsystrar var övertygade om fördelarna med att tillhöra en stor konsumtionsförening, vilket skulle gynna kooperationen. De röda siffrorna fällde till slut avgörandet och Svenska hem gick in under Albin Johanssons paraply. Den 1 januari 1917 slogs föreningen ihop med Konsumtionsföreningen Stockholm.

Ganska snart efter sammanslagningen bröt Albin Johanssons en av Svenska hems viktigaste principer – den om kvinnor i ledningen. De kvinnliga föreståndarna ersattes av manliga och Svensk hems speciella ljusa inredning togs bort.

Resultatet blev att Svenska hem spårlöst försvann in i Konsum Stockholm. De sista spåren av föreningen fanns kvar på Lidingö. Många äldre personer minns fortfarande skylten med blomkransen på huset där Konsum låg.

Kvar blev det nedlåtande epitet Hemska Sven som blev ett begrepp inom kooperationen under hela 1900-talet. Begreppet myntades av Albin Johansson när han tre gånger i rad råkade göra sig skyldig till denna ”felsägning” i sitt högtidstal vid Svenska hems 25-års jubileum 1930.

En gemensam ljuspunkt för föreningens eldsjälar fanns dock. Den 26 januari 1921 – som sista land i Norden – fick kvinnorna slutgiltigt sin rätt att rösta och ta plats i riksdagen.

KÄLLA: Svenska hem – den sanna historien om Fröken Frimans krig av Monika Björk och Eva Kaijser.