Den polske gruvarbetarsonen som blev svensk frimärkskung

I år är det 100 år sedan gravören Czesław Słania föddes i en liten by i Polen. Från att ha förfalskat id-handlingar åt den polska motståndsrörelsen flyttade han till Sverige i mitten av 50-talet och blev världens främste frimärksgravör.

Text: Lena Martoglio Bomler
Foto: Digitalt Museum

Studerar man ett handgraverat frimärke noga under ett förstoringsglas så förstår man vilket otroligt tålamodskrävande arbete som ligger bakom. I naturlig storlek ska frimärksbilden graveras in i en stålplatta med hjälp av ett mikroskop och en gravyrstickel.

En riktigt skicklig yrkesman kan åstadkomma en täthet i gravyren på 10 linjer per millimeter. Ett enda misstag och flera veckors arbete kan vara förstört.

Världens främste frimärksgravör, Czesław Słania, föddes den 22 oktober 1921 i den lilla byn CzeladŹ i regionen Schlesien i Polen. Pappa Ignacy var gruvarbetare. Mamma Jozefa tog hand om honom och hans två år äldre syster Leokadia.

Familjen flyttade till Lublin när han var sex år. Den lille pojken utvecklade tidigt en konstnärlig talang då han tecknade av sina klasskamrater och gjorde andra små miniatyrbilder, ofta av djur.

Efter andra världskrigets utbrott kom den unge Czesławs talang till nytta på ett helt annat sätt då han lärde sig förfalska både tågbiljetter och id-kort för att hjälpa motståndsrörelsen mot Nazityskland.

När kriget var över sökte han in till Krakóws konsthögskola år 1946, en skola som var känd för sin fina grafiska konst. Fyra år senare tog han studenten med precisionsgravyr som specialinriktning.

Marian Romuald Polak (1887–1966) var en känd polsk gravör som vid sidan av sitt konstnärskap även var handledare åt en ny generation polska konstnärsgravörer. Czesław var en av dem. Medan han fortfarande var student blev han anställd som medhjälpare åt Marian vid det polska stadstryckeriet.

Hos Marian fick Czesław snart rykte om sig att vara väldigt skicklig med att använda ett traditionellt verktyg som kallas burin eftersom han gjorde otroligt detaljerade gravyrer.

CYR236411.jpg

De enkla och traditionella verktyg som används vid frimärkstillverkning. Foto: Sjöberg bild

En graverare håller burinen nästan parallellt med plåten och skjuter in den i plattan och skär försiktigt ut ett spår. Burinen pressas ner i plattan vid början av linjen och dras upp i slutet av linjen, vilket gör att linjerna blir lite spretiga i varje ände.

Det är nästan omöjligt att efterlikna en gravyr och det är därför sedlar och
andra värdepapper av säkerhetsskäl sedan länge graverats. Även frimärken räknas som värdepapper.

Den 1 augusti 1950 gavs det första frimärket ut där Czesław bidragit som gravör. Motivet är en arbetare och en duva och det gavs ut i samband med en fredskongress i Warszawa. Året därpå gavs det första frimärket ut som var graverat enbart av honom.

Efter sex år som anställd hos det polska postverket klev han år 1956 på fartyget Mazowsze som gick till Stockholm, med förhoppningen att få arbete i den svenska huvudstaden.

Det gick inte så snabbt som han hade hoppats, dels för att han här var helt okänd, dels för att det påstås att man i Sverige då var rädd för att anställa ”spioner”. Han började som diskplockare på Postverkets restaurang samtidigt som han arbetade som frilansgravör och retuschör.

1959 blev han äntligen erbjuden att börja på Posten som deras gravör av frimärken. Han var då på väg att lämna Sverige för att söka lyckan i Kanada, dit han sökt visum.

Den legendariske frimärksgravören Sven Ewert (1895–1959) hade gjort nästan alla svenska frimärken mellan 1928 och 1959. Han blev sjuk och Czesław beordrades att slutföra hans porträtt av Gustaf Fröding. Stämpeln blev klar 1960 och samma år graverade han den svenske målaren Anders Zorn. 

CYR236415.jpg

Ett gott öga och en stadig hand – det krävs av en skicklig gravör. Och det var sannerligen Czesław Słania. Foto: Sjöberg bild

Czesław var mångsidig och kunde gravera och återskapa nästan vilket motiv som helst med en otrolig teknik – allt från djur till kända målningar och person- och kungaporträtt.

Ett av de alster som riktigt visar på skicklighet i världsklass är ett frimärke från 1979 som ingår i blocket Svensk rokoko – en kaffekanna i silver. Att gravera fram glansdagrar som på detta frimärke ställer oerhörda krav på gravören.

Bland hans mest kända gravyrer märks frimärket Balett från 1975, ett block om tre frimärken som gavs ut som samgåva med Irland för att uppmärksamma gravyrkonsten. Målgruppen var i första hand samlare.

Året därpå gjorde han hyllningsfrimärket till det nygifta kungaparet. Frimärket med fiolspelmannen Hins Anders från 1983, efter en målning av Zorn, hör till de mest kända och fick Robert Stolz-priset samma år.

På frågan om varför han ansåg yrket så stimulerande svarade han att ett av nöjena var att motiven är så varierande. Framför allt så gillade han när det fanns många detaljer i ett motiv, som hästar, moln, en liten detaljerad brosch eller naken hud.

Precis som på hans tusende frimärksgravyr från år 2000, som måste ha varit en stor utmaning även för en så rutinerad gravör som Czesław. 

Motivet var mittpartiet i plafonden av takmålningen Svenska konungars berömliga bedrifter från Drottningholms slott, gjord av konstnären David Klöcker Ehrenstrahl 1695.

Förutom att Czesław då var 78 år så innehöll målningen ett myller av detaljerade gudinnor och figurer samt det rytande nordiska lejonet. På frimärkets nedre ram har han dessutom graverat in slottets fasad så som den såg ut 1695.

Valören var 50 kronor. Med måtten 60 x 81 millimeter blev det världens största frimärke som givits ut i gravyrteknik och kom därmed in i Guinness rekordbok.

Czesław_Słanias_1000e_Frimärke_-_2000.jpg

Słanias tusende frimärke var också hans största och hamnade i Guinness rekordbok.

Czesław arbetade inte bara för det svenska postverket. Han graverade åt hela 34 länders postverk, som Polen, Danmark och Monaco, för att bara nämna några. Även sedlar åt ett tiotal länder.

Generalförsamlingen, som gavs ut till FN:s 60-årsjubileum i februari 2005, blev Czesławs sista frimärke. Han avled den 17 mars samma år i Kraków efter en längre tids sjukdom.

Under sin karriär överöstes han med utmärkelser. Han omnämndes vid flera tillfällen som den mest populära svenska konstnären. Med både polskt och svenskt medborgarskap fick han ibland svara på pressens fråga om han betraktade sig som svensk eller polsk.

Czesław svarade att ”hela världen vet att jag är en polack från Sverige”.

Publicerat