Pandemierna som lamslog världen

Coronaviruset framfart över världen började dominera inte bara nyhetssändningarna utan allas våra liv under 2020. Trots all den kunskap som mänskligheten samlat på sig genom århundrandena tycks det ibland som om vi står maktlösa när sjukdomar eller naturkatastrofer sköljer över oss. Influensapandemier är, som väl är, inte så vanliga. Här är de som drabbat mänskligheten sedan förra sekelskiftet.

Text: Johan Rystad

En kvinnlig patient får vård av vårdpersonal i vita kläder och munskydd

Ett provisoriskt sjukhus i Stockholm har upprättats för den stora anstormning av människor som drabbats av spanska sjukan.
Foto: TT bild


Spanska sjukan

Den 4 juni 1918 kan Dagens Nyheter i en liten notis på förstasidan för första gången berätta om en sjukdom som har drabbat den spanska huvudstaden Madrid med våldsam kraft. Den har spridit sig ut i provinserna och dessutom slått hårt mot den spanska garnisonen i Marocko. Tidningen spekulerar i hundratusentals döda.

Den spanska sjukan, som den kom att kallas, hade börjat hamna i nyhetsspalterna. Även om det bara var i det fjärran Spanien kunde man ana en viss oro.

En välgrundad sådan, visade det sig.Att sjukdomen kallas för Spanska sjukan beror på att de första rapporterna kom därifrån, men troligen grasserade den redan då i första världskrigets skyttegravar. Sannolikt ligger ursprunget, som så ofta, i Asien. De osanitära förhållandena i fält och de stora truppförflyttningarna på den europeiska kontinenten bidrog säkerligen till att sprida sjukdomen som snart hade nått hela världen, inklusive Antarktis och de små östaterna i Stilla Havet.

Sjukdomen spreds i tre vågor i tät följd: Den första liknade närmast en vanlig influensavåg och drabbade då, som en vanlig influensa, särskilt de gamla och svaga. Den andra vågen, som bara kom några månader senare, visade sig ha en helt annan kraft. Den här gången drabbades de unga och starkaste svårast, särskilt män mellan 20-40 år. Unga småbarnsföräldrar med försörjningsbörda slogs ut, många gånger för gott. Den tredje vågen var något avklingad men kostade även den många liv.


Hur många som till slut fick sätta livet till är svårt att beräkna, men siffrorna pendlar mellan 50 – 100 miljoner människor under en tid då världens befolkning uppgick till mindre än två miljarder. I Sverige, med en befolkning på under cirka 5,8 miljoner invånare, dog 37 583 personer enligt officiella siffror. Det är nog inte för vågat att påstå att man kan lägga ett okänt antal tusen till den siffran. I stort sett alla som dog var under 40 år. Värst drabbades Norrlands inland. I till exempel Arjeplogs kommun dog tre procent av invånarna.

Spanska sjukan har gått till historien som den infektionssjukdom som krävt flest liv på kortast tid.

Grafik som visar Spanska sjukans spridning

Klicka här för att göra grafiken större


Asiaten
Det skulle dröja nästan 40 år innan nästa stora pandemi spreds över världen. Den så kallade Asiaten upptäcktes 1956 i Guizhou i sydvästra Kina och utvecklade sig snart till en världsomspännande pandemi. I Sverige var läget som svårast i oktober 1957. Då låg över 300 000 svenskar nerbäddade i sjuksängen.

Trots att det var den svåraste influensan på årtionden nådde den aldrig de katastrofala dödssiffrorna som Spanska sjukan. När smittan klingade av under 1958 kunde man räkna att mellan 2 och 5 miljoner människor fått sätta livet till.

Mängder av sjukhussängar i en stor sal, svartvit bild

168 rekryter samlade på F21 i Luleå under Asiatens härjningar i slutet av 1950-talet. Foto TT


Hongkonginfluensan
Hongkonginfluensan var en pandemi som utbröt i Kina sommaren 1968, ett knappt decennium efter det att Asiaten klingat av. Första anhalt utanför fastlandet blev den då brittiska kronkolonin Hongkong som drabbades hårt och fick den tvivelaktiga äran att namnge influensan.

Smittspridningen rasade vidare över Asien i augusti 1968 och nådde Indien och den amerikanska kontinenten i september, bland annat med hemvändande soldater från Vietnam. Ungefär samtidigt började den även dyka upp i Europa. Antalet döda i världen beräknas till runt 1 miljon.

I februari 1969 låg ungefär 300 000 svenskar däckade. En andra, kraftigare pandemivåg svepte över landet vid årsskiftet 1969–1970. Under denna period var det svårt att komma fram till SOS-central och mycket svårt att komma till medicinsk personal som antingen var överlupen med arbete eller själva sjuka. Besöksförbud infördes på sjukhusen, och operationer fick skjutas upp.



Svininfluensan eller Den nya influensan
Under våren 2009 upptäcktes ett nytt virus i Mexiko som snabbt spreds över världen. Den 24 april kom nyheten att 60 människor i Mexico City hade dött av vad som då beskrevs som en muterad form av svininfluensa. De flesta av de döda var mellan 20 och 50 år gamla och i övrigt helt friska. Första vågen av pandemin kom under sommaren 2009 och följdes av en andra våg under den tidiga hösten. Det var ovanligt med en virusinfektion som inte härstammar från Östasien och närheten till USA gjorde att epidemien fick stor uppmärksamhet redan i ett tidigt stadium.

Under våren upptäcktes sju lindrigare fall i Kalifornien och Texas i USA.

I Sverige slog smittan till under hösten och Smittskyddsinstitutet befarade att uppemot 300 000 svenskar (3,2% av befolkningen) redan hade
eller hade haft influensan i början av november 2009. I Nya Zeeland beräknade man att cirka 12% av landets befolkning insjuknade under epidemin. Sommaren 2010 meddelade WHO att smittspridningen klingat av. Den nya influensan hade då orsakat omkring 285 000 personer, runt om i världen.

Under pandemin genomfördes en omfattande vaccineringskampanj i Sverige. Fem miljoner svenskar lät vaccinera sig på uppmaning av myndigheterna, vilket troligen begränsade antalet döda. Men insatsen fick en bitter eftersmak då det visade sig att runt 500 unga drabbades av narkolepsi som en biverkning, något som idag ses som en av de senaste årens största medicinska skandaler.

 

 

Endemi, epidemi, pandemi – vad är skillnaden?
Man delar in smittsamma sjukdomar i olika kategorier efter hur de sprids och hur deras livscykel ser ut. Man talar om endemier, epidemier och pandemier.

Endemi kallas en sjukdom som sprids mer begränsat, inom en viss grupp av människor eller ett geografiskt område samtidigt som antalet smittande håller sig på en ungefär konstant nivå. Exempel på detta är HIV/Aids, som idag håller sig på en ganska jämn nivå, eller den ofarligare vattkoppor.

Soldater i skyttergravar, svartvit äldre bild.

Spanska sjukan fick sitt namn eftersom det kom tidiga sjukdomsrapporter från Madrid, men då var sjukdomen säkerligen redan spridd i de smutsiga skyttegravarna i Europa. Information om sjukdomar stoppades av censuren under kriget. Foto: Sjöberg bild

Epidemi, eller farsot som det kallades förr, innebär att en sjukdom snabbt sprids och drabbar många människor. Coronaviruset startade som en epidemi så länge den höll sig inom ett begränsat område. En epidemi kan i princip vara lika farlig som en pandemi. Efter det plötsliga utbrottet kan sjukdomen antingen dö ut, plana ut (bli en endemi) eller sprida sig (bli en pandemi, se nedan). Exempel på epidemier är HIV/Aids under utbrottsfasen, kolera, ebola, tyfus, smittkoppor m fl. En epidemi behöver i princip inte vara smittsam – idag talar man t ex om fetma som en av de stora epidemierna inom västvärlden.

Pandemi är en epidemi som sprids över stora delar av världen och smittar många människor. En pandemi är alltid smittsam – cancer, som drabbar många i världen, är inte en pandemi. Världens kanske mest berömda pandemi är Digeredöden som dödade cirka en tredjedel av Europas befolkning under 1300-talet.

Patienter ligger i sängar i långa rader, svartvit bild